En blogg är en blogg är en blogg.....

Jag tror att jag var sist i stan att förstå vad en blogg är för något.
Jag följer några bloggar så gott som varje dag.
Jag förundras över hur ogenerat man berättar om sitt liv och allt som händer i det.
Ibland skrattar jag. Ibland skäms jag. Ibland gråter jag. Ibland blir jag irriterad men jag KAN inte sluta läsa.

Det ligger ju i människans natur att vara nyfiken och i allra högsta grad i min!
Jag är en sån där människa som älskar att titta i andra människors fotoalbum. Inte så märkligt kanske men jag gillar att titta i okända människors fotoalbum också, sida upp och sida ner med okända människor men jag kan sitta så i evighet, som ett barn på julafton. Detta har min sambo mycket svårt att begripa.
Vad jag försöker säga är väl att det här med bloggar ju är ultimat och finfin underhållning för mig! Jag kommer in i människors liv, får se hur de har det och vad de tänker men på deras villkor. (Utan att behöva ha en klump i magen för att man gjort något förbjudet.)


Jag har varit sugen på att göra min egen blogg en stund nu men olika saker har stoppat mig.
Hopplöst oteknisk. (Men har fått en liten fin dator av min underbara så nu ska jag lära mig.)
En tro om att ingen skulle vilja läsa vad jag skriver.(Varför vill jag läsa andras???)
Rädd att känna mig som en exhibitionist. (Varför hymla om att jag är en i smyg, kommer ut här och nu!!!)
Ja, lite så har det känts men nu har vi fått ett helt nytt år och jag känner att fördelarna med en blogg är fler än nackdelarna. Om ingen vill läsa så har jag ju en dagbok iallafall och det känns härligt!!