Det är ingen ände på eländet, nu är möblerna borta också.
Nu får man sitta så här på golvet med sina bleka armar, sin snoriga näsa och sin såriga hals.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag
- Annica
- Stockholm, Sweden
- Lagom ung tolk som lever söder om stan tillsammans med de bästa, sambo och dotter född 1/8-10! Vi är så kära i henne!Intresserad av folk, böcker, grodor, fina saker och egentligen att måla. Det skall jag börja med igen när jag får eget rum! annicahelena@hotmail.com
Min blogglista
-
-
Rätt forum vore nog mer Facebook...13 år sedan
-
Enkel lösning15 år sedan
-
-
-
-
-
Stackars Dig. Jag är ändå glad för din bästas skull, att han har kvar sina öron. Vore ännu jobbigare annars för Er båda tror jag. Även om Din näsa är full med diverse onödiga saker för tillfället, så vill Du nog ha kvar den också. Puss på Er/ mamma a
SvaraRadera